Igår gjorde V ett av de uppföljande testen efter det första som gjordes. Han ringde mig efteråt - jättedeppig för att det hade varit så svårt och hade gått så dåligt.
Jag försökte peppa honom och få honom att förstå att det var bra att vi kanske har hittat och identifierat ett av de områden där han kan behöva lite extra hjälp. Dels så är det ett område som går att öva upp men oxå för att lärarna ska kunna veta vad bör undvika, eller hjälpa honom extra med.
Men först ska vi till Uppsala på någon special synundersökning. (skolsyster skulle ringa om det)
Jag hoppas att V kan se det som något positivt oxå...