Det har blivit höst, med allt vad det innebär. Allt tar fart, och vilken fart sen. Samtidigt som man helst skulle vilja krypa ihop och bara fundera och analysera läget, för att kunna hitta nya anfallsvinklar.
Men det får vänta lite..
Passade på att ladda batterierna igår, tog med mig båda busarna ut i skogen och gick en långprommenad.
De hoppade mellan stenarna och skuttade fram, vi pratade om allt och inget. En liten stund fick jag en varm liten hand i min för att sedan se dem flyga ner för nästa kulle. Solen sken och skogen visade upp alla vackra färger. Det laddar batterierna på mer sätt än ett. Underbart!
